Det var en gång…

Medical Nurse Doctor Hospital  - Megan_Rexazin / Pixabay

Det är väl så alla historier börjar, så även min. Allt började för några månader sedan när jag plötsligt fick ont i ryggen. Smärtan kom nära svanken och väldigt ofta när jag låg ner vilket fick mig att tro att jag hade något fel på min madrass. Madrassen var ganska ny men köpt
jag trodde först jag fått något skit med ryggen. Därför började jag sova på soffan, något som visade sig hjälpa till en början. Allt eftersom tiden gick så blev dock smärtan värre och jag kunde inte sova så jag var tvungen att gå till läkaren.

Jag har varit hos läkaren två gånger tidigare i mitt vuxna liv, ( jag är nu 37) varav ena gången var för vattkoppor. Jag kom snabbt till läkare tackvare min sjukvårdsförsäkring, vilket jag är mycket tacksam för. Man remiterade mig till en koloskopi (inte så fint som det låter. man tar alltså en slang med en kamera och skickar upp i rumpan. Detta efter man tvingats dricka stora mängder med laxerande medel för att tarmen ska vara ren. Ingen rolig upplevelse. ska man beskriva känslan så kan är det som om hela kroppen vill att saken någon stoppat in ska tryckas ut. Ganska snart upptäckte man en sak som inte skulle vara där som stoppade upp hela flödet så att säga. varpå man tog prover (det gjorde faktiskt inte ont alls, men då ska man tänka på att jag hade en slang där). Det sista läkaren där sa var du behöver inte oroa dig det är säkert ingenting.

Från Sofiahemmet blev jag sedan kallad till Ersta sjukhus där jag fick veta svaret på mina prover. jag hade tarmcancer som hade spridit sig till levern. Jag skulle vilja säga att min värld rasade samman, men det gjorde den inte. Jag var i allt för stor chock för att ta in det. Jag ringde min flickvän som direkt förstod allvaret och kunde inte hålla tårarna borta. Efter det samtalet ringde jag min mamma som också började gråta (vad jag kommer ihåg) och då började det sjunka in även för mig. Beskedet jag fått var nog ingenting som bara löste sig själv med minimal ansträngning något som ju vattkopper gör, som ju var mitt senaste möte med vården.

Livet är bra konstigt från frisk 37 åring till nu sjuk 37 åring. Man berättade dessutom att jag skulle få stomi för att avlasta tarmen en operation som skulle göra åt jag var tvungen att ligga på sjukhus tre till fyra dagar. Men det slutade med över två veckor mer om det är värt sitt eget inlägg.

10 svar på ”Det var en gång…”

  1. Livet är så konstigt. Lika väl som att man kan bli sjuk fort så kommer du bli frisk snart. Om ett år kommer allt vara som vanligt igen och vi kommer sitta på jobbet och säga: ”hur var det nu” Låter konsitgt nu kanske, men så kommer det att bli.
    Chokladbiskvi med mig Pia och Shahin i kafeterian på plan 4 :-). Snart så!

    Svara
    • Ja det kan gå fort, längtar men ingenting i världen är ju det samma just nu, så då känns det lite ”lättare” att vara sjuk.

      Svara
  2. Håller med dig Johan att livet kan förändras på en sekund men du är ung och positiv och det ska gå bra, ska du se.
    Som Johanna skrev, vi ska ta en fik på Café Europa när vi alla är tillbaks på LF.
    Lycka till.

    Svara
  3. Fy fasen vad hemskt att du är sjuk 😢🤯 Glad att läsa att du får bra hjälp och så med din positiva inställning ovanpå det så är du tillbaka frisk och stark snart. Krya på dig Johan!

    Svara
  4. Starkt av dig att vara så öppen och skriva om det!
    Fortsätt med det, ett väldigt bra sätt att bearbeta det du varit med om. Tänker ofta på dig, och hoppas att vi kan ta en fika på jobbet när du är tillbaka, ta hand om dig!

    Svara
  5. Hej Johan
    Fick länken av Johanna idag. Så mycket tankar. Du försvann innan semestern, jag tänkte nu har Johan lackat ur på skype, det här med social distansering och sitta hemma är ju inte din grej :-). jag har ju inte känt dig så länge men det tror jag mig veta. Jag gick på tidig semester och missade hela grejen. Fick information när jag kom tillbaka. Men hör av Johanna att du är positiv i din inställning. Jag tror på dig och din positivism, alltid glad allt löser sig. Man får kraft av dig då du alltid tänker framåt. Så nu hoppas jag att du kan få kraft av oss, bibehåll din fantastiska inställning den gör underverk. Jag är helt övertygad om att den där chokladbeskvin som Johanna lovat kommer vara grymt god och trevlig i kollegors sällskap.

    Svara
  6. Hej Johan!

    Är det nån som fixar det här så är det du! Med din positiva inställning så är mycket vunnet.
    Du är grymt! Keep on fighting!
    Vi är många som tänker och heja på dig!

    Svara
  7. Hejsan Johan, hur är läget? Här norr över är det så mörkt redan vid 16. Hur går det hos er? Ni har väl i alla fall lite sol till 16:03 🙂
    Blir det operation den 20:e? Jag håller alla tummar och övriga fingrar med för den delen.
    Hör av dig.
    Tjing tjong
    PS har fixat bilen så så fort du kommer tillbaks så startar Bromma taxi upp igen 🙂 DS

    Svara
  8. Hejsan Minic, gissa vad som äntligen är klart…Det årliga paketet av vår favvo app. 😂😂😂Hade inte fixat det så bra om jag inte hade haft dina gamla mail till stöd 👍🏻👍🏻. Hur är läget? Idag är det första advent, alla är fortfarande hemma och ingen vet när vi får komma tillbaks igen. Kom du ihåg när du sjukskrev dig i jun, då sa jag att du kommer komma tillbaks samtidigt som vi alla andra. Det blir nog så 😁👍🏻. När du kommer får du ny telefon 👍🏻😁 ascool, lite stor men supernice.

    Vi höres
    Over and out for this time
    Tjao😁

    Svara

Lämna ett svar till Pia Palm Avbryt svar